När ska man använda tjälisolering
Du ska använda tjälisolering när du har en situation där grunden kan påverkas av kall mark som riskerar att frysa och orsaka tjällyftning. Detta kan uppstå speciellt vid kallare klimat. I Sverige är det stor skillnad mellan grundläggningsdjupet i Kiruna och Malmö. Genom att använda tjälisolering behöver man inte gå ner till samma djup eftersom kylan inte tränger ner i marken lika enkelt.
Tjälisolering är isolering som läggs utanför kantelementen
När man ska applicera tjälisoleringen så läggs den precis som bilden visar utanför kantelementen. Då minskar möjligheten för kylan att penetrera ner i marken.
Tjälisolerings bredd och tjocklek
Tjälisoleringens bredd är normalt sett en 600 mm bred. Ju bredare desto mer klipper isoleringen av köldkurvan ner i marken. D.v.s. desto mindre påverkas grunden av tjälen.
Tjockleken i standard är 50 mm. Ju tjockare desto bättre upp till 100 mm.
Extra tjälisolering i hörnen
Man brukar också lägga extra skivor i hörnen (600 mm breda).
Tjälisolering kallas också för randisolering
Randisolering är synonymt med tjälisolering.
Vilket material används för tjälisolering
Man använder normalt cellplast som tjälisolering. Anledningen till att man använder cellplast är den höga isolerande förmågan hos cellplast.
Grundläggningsdjupet minskar
Detta fördyrar grundläggning markant eftersom
- Dränerande material såsom dräneringsgrus eller makadam driver kostnader. Eftersom det blir rätt så stora massor så kostar det på att fylla på dessa extra kubik
- Det dränerande materialet ersätter ju normal mark. Dvs det är lika mycket massor jord som ska bort från undergrunden som dränerande material som ska dit. Dessa massor är också relativt kostsamma att frakta bort och hantera på bygget.
Inlägget Tjälisolering minskar grundläggningsdjupet dök först upp på .